Styrning

Standarden för offentlig kod är ett gemenskapsförvaltat projekt.

Principer

Gemenskapen för standarden för offentlig kod har följande principer:

• Öppenhet; så få begränsningar som möjligt för alla att anpassa standarden för offentlig kod till sitt sammanhang
• Välkomnande och respektfullt; som gemenskap vill vi göra det enklare för nya användare att bli bidragsgivare
• Insyn och tillgänglighet; ändringar av standarden för offentlig kod, dess styrning och all annan relaterad verksamhet görs öppet
• Idéer och bidrag godtas utifrån hur väl de stämmer överens med projektets mål, omfattning och utformningsprinciper

Styrgrupp

Gemenskapen för standarden för offentlig kod har en styrgrupp.

Sammansättning

Varje aktiv bidragsgivare i gemenskapen kan begära att bli styrgruppsledamot genom att fråga styrgruppen. Styrgruppen röstar om saken (se omröstning nedan).

De nuvarande ledamöterna är:

• Claus Mullie
• Johan Groenen (Tiltshift, Code for NL)
• Rasmus Frey (OS2)
• Josef Andersson (Digg)
• Matti Schneider
• Bastien Guerry
• Anton Wiklund (Arbetsförmedlingen)

I möjligaste mån bör ingen enskild organisation anställa en majoritet av styrgruppens ledamöter.

Ansvar

Styrgruppens ledamöter är aktiva bidragsgivare som dagligen ansvarar för:

• Sammanslagning av ändringsförfrågningar
• Hantering av överträdelser av uppförandekoden

Utöver den dagliga verksamheten har styrgruppen gemensamt ansvar för att:

• Tillhandahålla teknisk riktning för kodbasen
• Förvalta en framtidsplan och bidragsprinciper
• Lösa utvecklingsfrågor eller konflikter mellan bidragsgivare
• Hantera och planera utgåvor
• Kontrollera åtkomsträttigheter till standarden för offentlig kods tillgångar såsom källkodsförråd, värdtjänster och projektkalendrar
• Upprätthålla projektets uppdrag, vision, värderingar och omfattning
• Förfina styrningen vid behov
• Fatta beslut på kodbasnivå
• Förvalta varumärket standarden för offentlig kod
• Hantera licens- och immaterialrättsändringar

Möten

Styrgruppen sammanträder regelbundet. Dagordningen omfattar genomgång av framtidsplanen och frågor som nått ett dödläge. Avsikten med dagordningen är inte att granska eller godkänna alla programfixar. (Granskning och godkännande av programfixar sker genom den process som beskrivs i CONTRIBUTING.md.)

Beslutsprocess

Beslutsprocessen bygger på samtycke som standard och omröstning för vissa frågor.

Samtycke

I gemenskapen innebär “samtycke” att om du bedömer att ett beslut är okontroversiellt kan du helt enkelt gå vidare och fatta det beslutet. Varje beslut som fattas på detta sätt anses ha stöd så länge ingen invänder. Självfallet måste du vara beredd att återställa ditt arbete om någon invänder.

Om det råder osäkerhet kring ett beslut kan en styrgruppsledamot informera övriga i gruppen om att hen avser att fatta ett visst beslut. Om ingen ledamot invänder inom 96 timmar anses beslutet ha stöd. Om invändningar framförs och ingen lösning kan nås genom diskussion kan en ledamot begära omröstning med enkel majoritet, se nedan.

Omröstning

Varje styrgruppsledamot har 1 röst. Alla röster protokollförs offentligt.

Många av de dagliga förvaltningsuppgifterna kan hanteras genom samtyckesprocessen. Men följande frågor måste tas till omröstning:

• Tillägg av en ledamot (enkel majoritet)
• Avsättning av en ledamot (kvalificerad majoritet)
• Ändring av styrningsreglerna (dokumentet) (kvalificerad majoritet)
• Licens- och immaterialrättsändringar (inbegripet nya logotyper och ordmärken) (enkel majoritet)
• Tillägg, arkivering eller borttagning av delprojekt (enkel majoritet)

Med enkel majoritet avses att minst hälften av styrgruppens ledamöter har röstat för, och med kvalificerad majoritet två tredjedelar av styrgruppens ledamöter.

Uppförandekod

Standarden för offentlig kods uppförandekod beskrivs i CODE_OF_CONDUCT.md.

Om den möjliga överträdelsen gäller en ledamot ska denne inte delta i omröstningen i ärendet. Sådana ärenden ska lyftas till styrgruppens kontaktperson, och styrgruppen kan välja att ingripa.